Klockan är mycket, jag har suttit uppe och anmält mig till höstens universitetskurser så här i sista stund. Vet inte riktigt vad jag håller på med, känns skönt att ha det gjort men när jag satt där efteråt så hamnade jag i någon form av temporär kris - vad gör jag? Jag har inget mål! Jag vet ju inte riktigt vad jag gör, utan studerar ju mest för att studera! Om jag hade valt ett program så hade jag ju haft ett mål, typ jurist. Då vet jag ju vad jag gör, men nu har jag bara tagit lite kurser. Typ det som verkar kul.
Men jag kanske får ge mig själv det, tillåtelsen att förverkliga mig själv och mina intressen. Sedan kanske målet kommer på vägen dit, för det sägs ju att själva resan ibland är viktigare än målet?

Måste bara berätta att jag flyttade om lite i vardagsrummet igen. Egentligen flyttade jag bara bort fåtöljen som stod vid dörröppningen, men vilken skillnad det blev! Jag tror att den på något sätt blockerade energiflödet för när den försvann så kände jag en helt annan stämning i rummet! Det blev på något sätt lättare att slappna av.
Jag tror på feng shui, men tillämpar det inte till punkt och pricka i mitt eget hem, men i många fall så tycker jag att små enkla förändringar kan göra stor skillnad, som bara att flytta en enda möbel kan förbättra välmåendet eller förbättra sömnen.

Nu måste jag sova, imorgon väntar plugg.

I onsdags fyllde min lilla Meo fem år! Vi firade med tårta och kladdkakemuffins. Han var så glad! Han fick bl.a en ny sparkcykel, skor, ljudböcker, bilar och lego :)
Tårtan var fylld med dumlefluff, hallonmousse och täckt med grädde och lite hallon.
Blixten mcqueen, bärgarn och Sally hade en given plats bland dekorationerna.. :)
Kan inte förstå att jag har ett så stort barn! Känner mig jättevuxen som har en femårig son... Haha.

Roméo tjatade redan förra året på att vi ska ta av hans stödhjul, men eftersom att hand cykel var ganska för stor för honom så har jag försökt hala ut på det. Men idag så tog vi av dem och killen cyklade på som om han aldrig gjort annat! Vilken stolt mor jag är!
Han var dessutom väldigt nervös innan vi gick ut och laddade upp sig, och jag försökte förbereda honom så att han inte skulle tappa modet om han inte kunde på en gång genom att säga att det tog tid för mig att lära mig och att jag fick träna och träna och att morfar fick hjälpa mig. Men han lyckades med en gång! Och han är så glad och stolt över sig själv!
Vi firade genom att äta glass efter maten.
Jag fick ta en bit mörk choklad istället och Mathilde fick en skål med bär.

Jag har ju fått lära mig att äta mörk choklad nu när jag kör lchf. Har gått över till normal lchf och äter ca 10g -13g kolhydrater om dagen.
Och jag har aldrig ätit såhär god mat med gott samvete tidigare!
Jag har ju gått ner ca 1,1kg redan.

Förstår att många tycker lchf är lite sekt-aktigt.
Detta har jag ätit de senaste dagarna;

Grillad Kyckling med äpple-currysås och avokado
Oxfilé, kryddsmör och blomkålsmos
Rostbiff, bea och sallad
Rostbiff med ädelostfyllda champinjoner
Portabellosvamp och Västerbottenflarn och sås
Tacogratäng
Biffar fyllda med Västerbottenost och blomkålsmos och gräddsås

Jag har klarat mig bra när jag varit bortbjuden också. Jag har även haft en viss tur att det inte varit någon pastarätt som serverades heller....
Men det är ju helt sjukt att man kan äta såhär god mat och ändå gå ner i vikt!
Jag har fått kämpa mycket psykiskt för att kunna göra det, men nu går det utan problem. Men skriver ändå in all mat jag äter på shapeup club för att se till att jag äter rätt mängd av allting.
Det enda jag saknar är bröd... Men äter ju lchf bröd och längtar till varje frukost. Men annars trivs jag verkligen med lchf.
Gör förstås pasta, potatis och rotfrukter till barnen och kokat då större mängder så att det finns till dagen efter :)

Nu står hon själv och ställer sig upp själv! Och hon är så stolt.
Har varit otroligt skönt att vara ledig från skolan hela veckan. Jag har fått leva ett normalt mammaledigt liv, då jag kan gå på stan, träffa vänner och fika. Underbart, men på måndag är det allvar som gäller igen. Hemmasittande och plugg. Men vi misströstar icke!
Jag har gått över till lchf liberal och idag har jag ätit 95 g fett och 20g kolhydrater. Mår rent av psykiskt dåligt och det känns som att jag har smör i halsen. Men har dock varit mätt hela dagen :) tror inte lchf funkar på mig eftersom att den normaliserar vikten, men jag ger det en chans att i alla fall stabilisera blodsockret och inte få de där dipparna man kan uppleva av kolhydrater. Har haft riktiga jobbiga dagar av "avgiftningen" (avvänjningen) den här veckan med huvudvärk, extrem trötthet, svårt att sova och väldigt irritabel men det börjar bli bättre.
Trevlig helg mina vänner!

Som förälder så måste man sätta sig själv åt sidan. Man måste ibland bortse från sina egna känslor och lägga dem åt sidan. Men jag tror att det ibland kan gå för långt om man under lång tid ignorerar sina känslor, man måste lyssna till sig själv när det håller på att bli för mycket. För vad händer om jag en dag inte skulle orka mer? Om jag skulle gå in i väggen av allt för hård och långvarig stress?
Det är inte ofta jag säger ifrån när det gäller mig själv, men nu har jag kommit till en punkt då jag har insett att det bästa för mina barn är inte att jag står ut, utan det är att jag mår bra. Jag måste få vila, få lite andrum. Det har jag inte fått på mycket länge.
Om ingen tänker på mig så måste väl åtminstånde jag göra det.
Vad man måste inse är att allt som rör mig och påverkar mig, påverkar mina barn. Det går ut över dem ifall inte jag mår bra eller klarar mig ekonomiskt.

Nu har jag tagit en paus från A, det innebär inte att han inte får träffa Mathilde, han får hämta henne när han vill, men jag orkar inte att han sover här i veckorna eftersom att det bara innebär mer arbete för mig och faktiskt mer psykisk stress och faktiskt inte så mycket märkbar avlastning alls.
Det är Inte bra för Mathilde att känna av den stressen från mig heller, är till och med stressad och irriterad en hel dag efter att han har gått.
Dessutom är hon stor nog att kunna sova över en natt hos honom.
Vi har inte pratat alls på flera dagar och faktum är att jag känner mig så otroligt fri när jag låtsas som att han inte finns.
Men på söndag ska vi ses hos hans pappa på middag, så då kommer verkligheten tillbaka.
Roméo är hos sin pappa nu och jag och Mathilde ska bara ta det lugnt och fira att jag fick MVG på mitt sista uppdrag i kursen! Måste försöka bada Mathilde också men det är rätt ansträngande för revbenet att bada henne... Så vi får se.
Hoppas ni alla har en mysig helg :)

Här ritar Mathilde sin första teckning som råkade bli på ett kvitto!

I början var jag helt anti instagram, men nu har jag, efter omgivningens påtryckningar äntligen skaffat det och blivit lite beroende. Lägger upp bilder lite då och då där, så där kan ni följa mig när jag inte bloggar :) Vore kul att följa några av er läsare om ni använder det också?
nathaliedewan heter jag där!

Mathilde utvecklas i rasande fart nu. Bara på två veckor känns det som att hon visar upp nya förmågor.
Idag tycks jag höra allt tydligare att hon säger "tack" "här" "ta den" och imorse sa hon "kiss" när hon kissade. Och så säger hon "aj aj" och hytter med hela handen. Och så ska hon ge mig allt. Trycket upp sakerna i ansiktet på mig om jag inte tar dem på en gång. Tack tack, Mathilde.
Tycker hon är så snäll, men det gäller att tänka sig för nu så man inte gör så att hon hamnar i kvinnofällan och blir "en duktig flicka". Oj, vad jag fick höra det när jag var liten. Det sitter liksom i fortfarande och ringer i öronen, att jag måste klara mig och vara "duktig" jämt.

Barn vill ju bli sedda och bekräftade, men jag vill inte att hon ska vilja ha bekräftelse för att hon är duktig, utan för att hon är hon och hon för att hon gör något roligt, häftigt eller spännande. Jag vill inte att hon ska bli en flicka på 5 med bekräftelsebehov som säger "titta på mig, visst är jag duktig?" Jag tycker att man lagt alldeles för mycket tid på att berömma prestationer då.
Vem vet hur det låter när hon är 15 då?

Nej, mina barn ska vara säkra på sig själva och veta att dem är bra, utan att det innebär att man måste ha gjort något för att få höra det.

Mathilde insåg tjusningen med ballonger idag. Hon har lekt och varit väldigt upptagen med ballongerna.
Jag är helt slut, jag vet inte hur många barn jag målat till tigrar idag. Alla ville ju såklart bli målade och det var typ 30 barn! :) men det var roligt, men mår dock inte revbenet så bra, jag som trodde att det höllpå att bli bättre. Men men imorgon är det en ny dag.

Nu är vi på väg till kalaset, väldigt sena tyvärr, men Mathilde var tvungen att sova först.
Jag fick Roméo att ta på sig flugan och fixa håret lite fint, men han verkade inte vara nöjd och helt plötsligt kände jag mig som en "pageant-mom" från "toddlers & tiaras" som hetsar mitt barn till att se ut och vara på ett speciellt sätt.
Jag sa åt honom att vi kan fixa om håret så fort vi kommer fram för att huvudsaken är ju att han är nöjd och känner sig bekväm, ingen annan.
Man måste verkligen tänka på vad man säger gällande sådant för att inte skapa komplex eller osund utseendefixering. Speciellt för tjejer, men killar lika väl.
Nåja, jag fick i alla fall lite söta kort :)

Alltså, nu har det gått ett år sedan förlossningen och jag såg inte ens ut såhär i 5:e månaden! Visst, jag gick inte upp mycket under graviditeten, det var mest magen, men den ger sig inte! Dessutom har jag inte tränat på en månad nu och dessförinnan så har det inte varit någon direkt rutin på träningen heller pga ständiga förkylningar. Nu tar jag tag i saken och börjar banta! Eller inte banta, men lägga om kosten lite bara, tills träningen kommer igång igen. Kan jag ta mediciner så kan jag väl banta, trots amning. Hon äter ju alla mål nu och jag ammar ju endast nattetid och någon gång under dagen, så jag står ju inte för hennes huvudsakliga näringsintag längre.
Nu kommer jag inte äta mer kolhydrater än jag gör av med. Alltså jag kommer mestadels äta grönsaker och proteiner och dra ner på fettet och pastan och riset. Och jag vägrar gå hungrig. Därför kommer jag äta flera små mål, för att hålla blodsockret på en jämn nivå.
Nu åt jag inte direkt fettrik kost innan och de kolhydrater jag åt kom ju mest från grönsaker eller fullkornspasta och råris. Men jag åt ju bröd till frukost och det kommer jag fortsätta med! Har nämligen hittar lchf bröd som är bakat på fiberhusk istället för mjöl! Mättar mycket bättre än mina falurågrut! Blir mätt på två stycken :)

Ja, vi får väl hoppas att det inte tar 3 år att få tillbaka kroppen den här gången också, men jag har svårt att komma i fo utan träning, vissa bara ammar bort alltihop och får platt mage på tre månader efter förlossningen men jag måste träna för att bli platt igen. Men när jag väl kör igång går det fort.

Jag vet att jag sa det många gånger i somras, men nu ska jag verkligen inte dricka alkohol tills i april. Innan var det massa kalas osv planerade men nu kan jag inte se ett enda så fram tills den 22:a april så får jag inte inta en droppe alkohol!
I april har en kompis bjudit mig på spa i Göteborg, vilket ska bli jättemysigt! Och då måste vi ju såklart dricka skumpa :)
Men nu ska jag verkligen inte dricka fram tills dess, alkohol är det ju hemskt mycket kalorier i.
Nu ska jag sova för vi ska på barnkalas imorgon och jag har lovat att ställa upp som ansiktsmålare!